Vanliga frågor om depåprojektet i Forsby
Grundläggande information om projektet
Förnyandet av Forsby depå gör depåverksamheten säkrare och mer effektiv och säkerställer att tjänsterna förblir tillförlitliga och snabbt svarar på den växande stadstrafikens krav. De centrala orsakerna till att Forsby depå förnyas är:
- Ett växande antal passagerare och att spårvagnstrafiken väntas utökas
- Moderna service- och reparationsutrymmen som nya spårvagnar kräver samt uppdaterad teknik
- Bättre energieffektivitet under användningen av lokalerna
- Säkerheten i depån säkerställs
- Depåns och dess näromgivnings ekologiska funktionalitet förbättras
Forsby depå är en del av en större utvecklingsplan för spårvagnsdepåerna, enligt vilken vi förbereder oss för en växande spårvagnstrafik i huvudstadsregionen.
Den nuvarande depån ersätts av en ny vagndepå. Som en del av projektet förnyas även de utrymmen för banunderhåll som finns i anslutning till vagndepån. Banverkstaden som finns i anslutning till den nuvarande depån får inte plats i den nya depån, utan den får egna lokaler i Stensböle.
När Forsby depå blir färdig kommer den att vara en av de två huvuddepåerna för Helsingfors spårvägstrafik vid sidan av depån i Brunakärr, som tas i bruk 2024.
Byggarbetet påbörjas i januari 2025 med rivning av den gamla depån. Rivningsarbetet förbereds ändå genom förbyggande redan under sommaren och hösten 2024.
I förbyggandet ingår bland annat flytt av en dagvattenlinje som löper längsmed Forsbyvägen, rivning av en förrådsbyggnad vid Forsbyvägen samt flytt av teknik såsom frånkoppling av VVSEA inför rivningen. Förbyggandet gör det möjligt att inleda rivnings- och byggarbetet på ett framgångsrikt sätt. Förbyggandet pågår 3.6.2024–30.11.2024.
Den nuvarande depåns funktioner för trafik och materielunderhåll flyttar till depån i Brunakärr, som tas i bruk i slutet av 2024. Funktionerna för banunderhåll flyttar under projektet till tillfälliga lokaler i båghallar. Den nuvarande banverkstaden får inte plats i anslutning till den nya depån, så nya lokaler byggs för den i Stensböle.
Den gamla depåbyggnaden rivs. Själva depåbyggnaden är inte skyddad i planen.
Båghallen på Forsby depås tomt och bostadsbyggnaden som är känd som Ananashuset kommer däremot inte att rivas. De klassas som värdefulla för stadsbilden och är skyddade. Byggnadernas dimensionering, former och takytor samt gavlarnas glastegelytor kommer att bevaras. Deras användningsändamål ändras till affärsbyggnader enligt en detaljplan som är under arbete, och depåfunktionerna avskiljs till ett eget kvartersområde.
Forsby depå byggdes åren 1951–1953. Ända sedan den stod klar har den varit en viktig del av huvudstadsregionens trafikinfrastruktur, och depån har sett många tekniska uppdateringar och förändringar som svarat på den växande stadens behov. Forsby depås verksamhet har ändå förändrats och området har utvecklats under årens lopp. Även om depån har anpassat sig till de förändringar som den växande och moderniserade spårvagnstrafiken har krävt, har själva byggnaden och dess teknik nått slutet av sin livslängd efter 80 års tjänst. Att renovera en gammal byggnad för att motsvara behoven hos en stadstrafik i utveckling är inte kostnadseffektivt eller hållbart på lång sikt.
I en projektallians planerar och genomför beställaren och serviceproducenterna projektet under en gemensam organisation, som delar på riskerna och möjligheterna. Alliansmodellen används ofta i stora, branschöverskridande och komplexa projekt, eftersom den effektiviserar riskhanteringen och möjliggör en flexibel resursfördelning samt ett effektivt utnyttjande av kompetensen och erfarenheten hos alla parter. Alliansmodellen är inte ny i Finland, men att genomföra ett projekt som ett samarbete mellan två allianser är nytt. Med hjälp av modellen vill man säkerställa en stor innovationspotential och en stadig grund för genomförandet av projektet. De innovationer och nya verksamhetssätt som föds genom projektet gagnar även andra spårvägsprojekt som kommer via alliansprogrammet.
Serviceproducenten i projektet är en allians vid namn Akseli, som omfattar Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab som beställare, Skanska Oy som huvudgenomförare samt Sweco Finland Oy, Sipti Infra Oy, Rejlers Rakentaminen Oy och Arkkitehtityöhuone APRT Oy som planeringsparter.
Förnyelseprojektet inleds med rivning av den gamla depån i januari 2025. Byggandet pågår till 2028, då den nya depån väntas stå klar. Den nya depån i Forsby väntas kunna tas i bruk år 2029.
Ansvarsfullhet och miljöperspektiv
Den nya depån i Forsby har en lång livslängd, eftersom vi bygger en depå för de kommande 100 åren. Som en del av en hållbar stadsmiljö ska depån svara på de snabbt ökande behoven av utsläppsfri spårtrafik och hållbar transport för stadsborna.
Akseli-alliansen, som genomför depåprojektet i Forsby, har förbundit sig till att vara en föregångare inom miljöansvar. Det innebär att alla lösningar i projektet ska basera sig på kunskap och vara miljömässigt hållbara.
Hållbar utveckling förverkligas genom att hålla projektets koldioxidavtryck litet, återvinna delar och material från byggnaden som rivs, förbättra den ekologiska funktionen i området och dess närmiljö samt använda offentliga pengar på ett ansvarsfullt och transparent sätt. Projektet strävar efter BREEAM Outstanding-certifiering.
Projektets miljöindikatorer har ställts på en hög nivå och miljömålen har hämtats från EU-taxonomins och BREEAM:s kravnivåer samt programmet Koldioxidneutral stadstrafik (Hilkka).
Projektets mål stöder Huvudstadsregionens Stadstrafiks mål för miljöansvar och fungerar som ett pilotobjekt för styrning av bekämpningen av växthusgasutsläpp inom Hilkka-programmet.
Depån är ett stort område som stadsborna kommer att se när de rör sig på Gustav Vasas väg, Forsbyvägen och Valtimovägen. Projektet har som mål att skapa en trivsammare och hållbarare stadsmiljö i området. Den nya byggnaden får ett grönt tak, vars växtlighet stöder den biologiska mångfalden i området och bromsar regnvatten. I valet av växtlighet på gården beaktar man vilka växter som är typiska för Helsingfors och undviker stora planteringar av buskar. Tomten får också en regnträdgård och en dagvattenbassäng.
Grönområden minskar fenomenet värmeöar i stadsområdet, förbättrar luftkvaliteten och främjar uppsugningen av vatten, vilket bidrar till att stärka stadens förmåga att anpassa sig till exempelvis extremväder.
Att utöka spårtrafiken och utveckla depåverksamheten är viktigt med tanke på utsläppen från trafiken och stadens utveckling. Detta har dock även en baksida, eftersom byggande alltid orsakar en tillfällig stor koldioxidtopp. Vi måste minska koldioxidutsläppen genom ambitiösa åtgärder för att vi ska nå landets och huvudstadsregionens kommuners klimatmål.
Trots koldioxidtoppen under byggandet förbättrar depåprojektet i Forsby på lång sikt verksamhetsförutsättningarna för spårtrafiken i hela huvudstadsregionen, ökar kapaciteten och bidrar till att möjliggöra hållbar tillväxt av en renare kollektivtrafik som drivs av miljöcertifierad energi för decennier framåt.
Forsby depå har som mål att ha så litet koldioxidavtryck som möjligt. Genom den modell för koldioxidhantering som används i projektet säkerställer man att de val som görs är så utsläppssnåla som möjligt. Alla koldioxidutsläpp under projektets livscykel beräknas och beaktas såväl i beslutsfattandet som i den dagliga ledningen.
Helsingfors har som mål att vara koldioxidneutralt år 2030. Detta innebär i praktiken att man försöker minska stadens utsläpp med minst 80 procent genom utsläppsminskningsåtgärder, och högst 20 procent kan kompenseras. Målet gäller endast direkta utsläpp (Scope 1 och 2) och referensåret är 1990. Forsby depås mål att minimera koldioxidavtrycket kommer från Helsingfors koldioxidneutralitetsmål och räknas som en del av stadens direkta utsläpp.
Kommunikation och växelverkan
Huvudgenomföraren Skanska tillsammans med projektets kommunikation. Man kan kontakta projektets kommunikation per e-post på koskelanvarikko@skanska.fi.
Du kan få mer information på projektets webbplats, i meddelanden som vi publicerar samt genom Stadstrafikens sidor på Facebook, LinkedIn och Instagram.
Rivnings- och byggarbete orsakar tyvärr oundvikligen ibland bullerolägenheter för dem som bor och rör sig i området. Sprängnings- och pålningsarbeten är de arbeten som orsakar mest bullerolägenheter. Invånarna i området informeras alltid i förväg om tillfälliga bullernivåer orsakade av sprängnings- och pålningsarbeten och hur länge de kommer att pågå.
Invånarna och fastigheterna i området informeras genom meddelanden som delas ut direkt till disponenterna och husen i elektronisk form och på papper. Information om sprängningar kan även skickas exempelvis per sms. Personer som rör sig i området informeras genom trafikarrangemang och -märken.
Eftersom depåområdet inte är ett offentligt stadsrum har stadsborna inte tagits med i utvecklingen av det. Stadstrafiken hyr markområdet av Helsingfors stad, och området är för närvarande planerat för depåverksamhet. Depåns anställda och användare har däremot aktivt varit med och utvecklat den nya depåns planerings- och funktionslösningar.
Du kan skicka respons eller frågor som gäller projektet med den nya depån i Forsby till adressen koskelanvarikko@skanska.fi. Vi läser all respons och svarar så fort som möjligt.